Lisas vardag

Var i söndags ut med ungarna i skogen, som vanligt åker vi då till mammas och pappas stuga i Odensvi. Dels för att kolla om det fanns någon svamp men också för att skingra tankarna och vandra omkring i skogen utan att behöva GPS (som en del vet så är ju inte mitt lokalsinne så himla bra så jag beger mig inte så gärna ut i okänt territorium speciellt inte efter lördagen i Södertälje). Men iallafall så är det något speciellt att knata omkring i skogen och veta att man inte behöver mer än att svara på frågor från ungarna och spana in en och annan kotte eller sten. Alltså sånt man kan göra utan att använda insidan av huvudet, det gäller bara att svara rätt så att ungarna tror att man är med. Sen är det också en närhet till familjen eftersom det är min morfars barndomstrakter och vi har alltid varit där när vi var små. Man kan minnas sina barndomssomrar med massor av smultron och vildhallon, midsommarfester med hela tjocka släkten och helgrillat lamm,dansbanor och onyktra föräldrar hahaha. Tänker även och minns de som inte finns mer men som man har minnen av från stugan. Känner ju att man vill att ungarna ska ha levande minnen av de som de förlorat och även av de som de inte träffat.

Hur som helst var det en underbar söndag förmiddag med mamma och pappa, fika och skog.

Dag 8.................känns underbart-  eller inte alltid så underbart om man ska va riktigt ärlig. Är ju inte röksugen (tack till pfizer) men man känner en saknad i de situationer då man rökt tidigare och jag känner fortfarande förlust. Visst känner man sig piggare eller inte eftersom jag sover ca 10 timmar/dygn numera, man luktar inte lika illa och det är ett plus, vet inte om flåset blivit bättre men jag inbillar mig det och jag tror att jag har tappat aptiten (ja, jag vet att det sitter i mitt huvudet men låt mig få njuta lite va). Så om det fortsätter så här så blir jag smal och snygg till sommaren eftersom man enbart är snygg i nuläget men man måste ju ha lite att jobba på....=)