Vinterrustning och överraskning
Idag var det den stora dagen, fast det visste M inte om. SUPRISE!!!
M har sparat fyra veckopengar (80 kr) för att ta hål i öronen som alla tjejer och även vissa killar har gjort i förskoleklassen (bådar inte gott för tonåren när det börjar redan nu....alla får eller har, puuuh) så idag åkte vi ner på stan för att göra det. Hon hade ingen aning om detta så hon blev glatt överraskad, var ett smart drag av oss annars skulle hon ha funderat på detta och blivit jättenervös innan det blev dags. Hon valde små röda pärlor (exakt lika som jag valde när jag tog hål i öronen) och har även köpt rengöringssaker så att hon eller det blir väl jag kan göra rent det två gånger om dagen. Så just nu är det "Nu är det första gången jag ..........sedan jag fick örhängen". Hon tycker att hon är jättefin och är stolt över att hon fixade utan att det gjorde alltför ont. Hon behövde inte som hon själv uttrycker det "Hålla mamma i handen" och jag inser att tiden går för fort och att hon börjar bli stor och det är inte för inte som man känner lite sorg och ledsamhet. Är man inte alls behövd som mamma nu eller.....................
Annars så har hela familjen lördagsshoppat (eller barnbidragsshoppat) så nu kan vintern komma. Vinterjackor, byxor, halskragar, vantar, mössor och skor är inhandlade och står och väntar på att det ska bli kallare eller komma snö. Så välkommen vintern för hos oss är vi rustade till tänderna. Tror inte att vi varit så förberedda något år, så det blir väl en mild vinter med plusgrader och inget behov av varma kläder eller stövlar. Nu är det bara vi vuxna som behöver lite upprustning men det får bli lite senare.
Rökfria dag nr 12 och nu börjar det märkas att man inte röker. Tycker att det luktar illa om de som rökt eller om man går förbi någon som röker. Hoppas innerligt att man inte kommer att bli en rabiat f.d rökare som skriver arga insändare och hostar så fort någon röker. Ni som röker eller har rökt vet ju hur poppis en sån person är. Jag märker att jag inte blir lika andfådd och känner mig allmänt piggare. Känner fortfarande mig lite ledsen och sorgsen men hoppas att det ska ordna sig med tiden. Ungarna och sambon tycker iallafall att jag gör ett jättebra jobb. Verkar som att de är stolta över mig, jag vet att jag är det. Snart har det gått 2 veckor och jag kämpar på mot mitt rökfria liv.
M har sparat fyra veckopengar (80 kr) för att ta hål i öronen som alla tjejer och även vissa killar har gjort i förskoleklassen (bådar inte gott för tonåren när det börjar redan nu....alla får eller har, puuuh) så idag åkte vi ner på stan för att göra det. Hon hade ingen aning om detta så hon blev glatt överraskad, var ett smart drag av oss annars skulle hon ha funderat på detta och blivit jättenervös innan det blev dags. Hon valde små röda pärlor (exakt lika som jag valde när jag tog hål i öronen) och har även köpt rengöringssaker så att hon eller det blir väl jag kan göra rent det två gånger om dagen. Så just nu är det "Nu är det första gången jag ..........sedan jag fick örhängen". Hon tycker att hon är jättefin och är stolt över att hon fixade utan att det gjorde alltför ont. Hon behövde inte som hon själv uttrycker det "Hålla mamma i handen" och jag inser att tiden går för fort och att hon börjar bli stor och det är inte för inte som man känner lite sorg och ledsamhet. Är man inte alls behövd som mamma nu eller.....................
Annars så har hela familjen lördagsshoppat (eller barnbidragsshoppat) så nu kan vintern komma. Vinterjackor, byxor, halskragar, vantar, mössor och skor är inhandlade och står och väntar på att det ska bli kallare eller komma snö. Så välkommen vintern för hos oss är vi rustade till tänderna. Tror inte att vi varit så förberedda något år, så det blir väl en mild vinter med plusgrader och inget behov av varma kläder eller stövlar. Nu är det bara vi vuxna som behöver lite upprustning men det får bli lite senare.
Rökfria dag nr 12 och nu börjar det märkas att man inte röker. Tycker att det luktar illa om de som rökt eller om man går förbi någon som röker. Hoppas innerligt att man inte kommer att bli en rabiat f.d rökare som skriver arga insändare och hostar så fort någon röker. Ni som röker eller har rökt vet ju hur poppis en sån person är. Jag märker att jag inte blir lika andfådd och känner mig allmänt piggare. Känner fortfarande mig lite ledsen och sorgsen men hoppas att det ska ordna sig med tiden. Ungarna och sambon tycker iallafall att jag gör ett jättebra jobb. Verkar som att de är stolta över mig, jag vet att jag är det. Snart har det gått 2 veckor och jag kämpar på mot mitt rökfria liv.
Kommentarer
Postat av: zyraan
Duktig! Bäst!
Trackback
