Fest-kupp

På fredag är det dags för personalfest på jobbet och det verkar som att det kommer att bli en fest att minnas eller en total-flopp. Vi får se på måndag.........
Jag och E satte vår plan i verket nu i måndags då vi beslutade att bjuda vår andra kollega som ligger i skilsmässa på festen då A) ekonomin inte är den bästa och B) hon behöver få festa och dansa lite. Så sagt och gjort jag ringde och berättade att hon inte hade så mycket till val och att vi förväntade oss att hon ställer upp. Så nu är allt klappat och klart. Det blir fest på fredag och middag innan. Muhahahahahaha......ibland måste man få bestämma lite över andra. Hoppas bara att hon får trevligt om inte annat så får vi se till att det blir trevligt. Vad kan egentligen gå fel.
Nu ska vi bara fixa skjuts hem och sedan är allt frid och fröjd.......

Annars så är det tydligen efter tre som allt händer på jobbet när man gått hem. Väntar på att få kontakt så jag får veta vad som hänt idag efter min hemgång. Spänningen är oliiiiiiiiiiiiidlig......................

Var tar veckorna vägen?

Då var det söndag igen. Veckorna bara rasar iväg och helgerna går så otroligt fort. Tycket precis att det var fem dagars ledighet och nu är den slut. Swoooosh sa det bara. Har fått en del gjort och har haft en del trevligt också.
Fredagen tillbringades i biomörkret till "Män som hatar kvinnor" och det var en riktigt bra rulle för att vara en svensk film. Är ju annars inte så förtjust i svensk film eftersom det alltid är samma skådisar som spelar samma roller. Utbudet är inte så stort. När vi kom hem kollade vi på en hjärndöd actionrulle som jag inte kan säga var en direkt hit men funkar att ligga i soffan och slöglo på.
Lördagen städfrenesi och förberedelse inför grillfest. Massor av rödvin gick ner under kvällen och maten var god om man får säga det själv. Inga anafylaktiska chocker vilket alltid är ett plus och inga otrevligheter utan bara trevligt umgänge och lite onyktert kanske (hihihihihi). Tyvärr kunde vi inte äta ute men efter maten vart det kaffe på altanen och det är alltid nice. Tack för att det finns folk som är så driftiga att de bjuder in sig själva på grillfest när man själv inte får tummen ur.
Söndag den stora vilodagen. Väcktes av sms på morgonen av syster som ville hämta fotbollskor. Upp och leta. Pling på dörren, redan här. Frukost i godan ro och sedan ut och shoppa uteblommor. Så nu har sambon äntligen fått sitt efterlängtade olivträd och jag har fått lite andra blommor. Vi har även planterat en björnbärsbuske så vi får se om den trivs hos oss. Ja nu ska det bara upp en spalje och lite annat så är det klart (?????) sen. Tror att det kommer att inhandlas lite mer växter och någon ampel till men bidar min tid och ska sambon när han minst anar det- off guard.....muhahahahaha.
Nu är det som vanligt på söndagar Formel ett och jag surfar runte ett par varv för att se vad som hänt. Ska sedan cykla hem till mor och far med en hallonbuske som vi grävt upp. Sprider sig som bara den dom där........värre än ogräs.

Nästa vecka är det jobbfest på fredag i Sala och sedan födelsedagsfest på lördag......Vet inte hur man ska orka med detta men det går väl. Måste köpa lite nytt vin bara så går det nog bra sedan. Funderar på vad bara??????
Förslag mottages tacksamt. Lättdrucket och somrigt, behöver inte heller vara vin..........Det är ju effekten man vill åt eller????


Hjälp....... jag är ihop med en svensk hurtbulle

Då var man äntligen långledig och man väcks av barnen klockan 06.45. Va f-n.
Sambon kunde inte somna om så han gick ut och drog ett varv i spåret. Vilket är tredje gången denna vecka. Började med att hans mamma drog ut honom i Björnö-spåret och nu är det flera gånger i veckan. Var ska det sluta? Han framställer ju mig i dålig dager ju hrmfff........
Good for him, bad for me.....
Kommer att vara ihop med ett sugrör sen ju. Så det blir till att börja matcha detta med promenader jag med.
Planer under långledigheten är bio imorgon, barnen övernattar hos farmor och grillfest på lördag. Bara nöjen helt enkelt. Så det ska bli riktigt trevligt. Har tillsammans med sambon börjat planera middagen vilken ska passa allergiker, vara lättlagad och smaka bra, men det ordnar sig nog.

Igår var jag på återbesök på Ögonsjukhuset i Stockholm och det ser lovande ut. Min tumör har minskat från 3,7 mm till 2,7-2,5 mm och har inte växt sedan sist utan håller sig inom sin gräns vilket är bra. Så äntligen får jag komma mer sällan dit, var sjätte månad nu och det känns så skönt. Det känns som att detta kommer att ordna sig iallafall.
Sambon och jag hade en roadtrip till Stockholm eftersom han inte hade något speciellt för sig och det var tur eftersom de testade båda ögonen igår och jag inte såg någonting efter detta. Vet inte om jag hade hittat tillbaka till stationen och dessutom var det skönt att kunna prata lite med varandra utan ungar som lägger sig i och tjuvkyssnar från baksätet. Ibland vill man ju faktiskt kunna prata ifred.
Så just nu är fortfarande min ena pupill dilaterad och det kommer nog att ta någon dag till innan den blir helt normal till ungarnas stora glädje. Själv så får jag ont i huvudet för att allt ljus släpps in och det känns så fånigt att gå med solbrillor hela tiden hihihihi.....känner mig ju inte som Greta Garbo.

Igår köpte vi förresten årets första jordgubbar....inte svenska men åhhhhhhh så goda.


Så var ytterligare en helg tillända

Förstår inte att helgerna går så otroligt fort. Fredag och man är på väg hem och sen blinkar man till och det är söndag och dags att gå och sova igen. Kan inte helgernas dygn ha 48 timmar???
Denna helg har bjudit på umgänge med nära och kära, gott vin, god mat och underbart väder.
Fredag kväll var det grillning med familjen. Rödvin och myspys.
Lördag: Barnens dag på stan på förmiddagen med ungarna. Hem käka macka och iväg på kördag. Hann vara med ett par timmar och sedan hem och fixa till sig och sedan på fest (utan ungar och sambo).
Var på trettioårsfest hos en körkompis/fd kollega. Det var full rulle från klockan sex med mingel, vin, plockmat och underhållning. Drack ganska så mycket rödvin och blev en aningen på pickalurven (som vanligt när man väl är på fest). Hade iallafall ortoligt kul och var inte hemma förrän sent på natten. När festen var tvungen att avslutas så gick vi vidare till ett nytt ställe som heter Circus i Ericsons gamla fruktaffär. Det var massor med folk men nice. Så kvällen var helt kanon och det var längesedan jag hade så kul när jag var ut.
Söndag var det sovmorgon som sedan inleddes med huvudvärk och frukost. Efter en dusch så kom man igång och vi cyklade till mamma och pappa och fikade. Efter detta hem grillade vi och sen iväg till simskola (sista gången för denna termin) och det vankades glass, diplomutdelning och simmärken (3 stycken).
Nu trött och ska natta ungar och sedan krascha i soffan med godis och en bra rulle. Härliga söndag.

Nästa vecka kortvecka=jobbar två dagar..............................skönt

Vila i frid

Beslöt att tillsammans med min kollega att gå på minnesstunden idag och på ett sätt så känns det skönt att ha gjort det. Det var fint att hedra minnet tillsammans med andra kollegor. Det var en sorglig men ändå en ljus och hoppfull minnesstund. Det lästes dikt och spelades musik och våra präster/pastorer sa en del väl valda ord. Mitt i allt så gick överfallslarmet och på ett sätt så var det passande.

Jag hoppas att du nu får vila i frid och att vi minns dig som den person du egentligen var och för de saker som du delade med dig till andra och inte för detta.

Detta har fått mig att fundera ytterligare över livet och vad det är som driver människor till att göra de val som de gör i livet. Ja vi människor är sannerligen inte lätta att förstå oss på alla gånger det är min slutsats. Hoppas bara att man genom allt man är med om lär sig mer om sina medmänniskor.

I valet och kvalet

Imorgon är det minnesstund för vår kollega på eftermiddagen.
Ska man gå eller inte då man inte var direkt nära kollegor?
Vill gå för att visa att man bryr sig men känns lite dubbelt när man inte var nära på jobbet. Funderar på att kanske gå dit före eller efter. Annars så kan man ju i tanken vara med. Svårt att veta och det visar sig nog imorgon hur det känns så om man går eller inte.

Ny vecka, nya arbetstag

Jaha då var det dags att jobba igen imorgon då. Kan inte fatta att helgerna går så otroligt fort.
Denna helg har innehållit ett kalas för M på Strike med bowling. Samtidigt strosade vi andra runt på stan och åt lunch, mös och shoppade lite. Sedan bjöds det på fika hos mor och far. Hem och packa badkläder för att därefter bege oss till Kristiansborgsbadet där det var "Morgondagare"-tävling. Hett som i en bastu och fuktigt så nackhåren krullade sig mer än vanligt. M ställde upp i 3 grenar, 25 m rygg, 25 m bröst och 25 m fritt. Det gick riktigt bra och stolta föräldrar och övrig släkt som var på plats fick se M simma som ett ess. Så OS here we come....hoppas bara att det blir ett varmt land efter London 2012. Kommer att bli bättre och bättre då hon just nu vill fortsätta att simma. Så det är bara att rida på vågen så länge det går. Ser en framtid i simhallen klockan fem på morgonen med en timmes träningspass innan man åker och jobbar och sedan sena kvällar. Ja det blir till att läsa många böcker i så fall.
Idag så har E varit i Jullita (??) och kollat på när de släppte ut kossorna. Det var tydligen en höjdare för de hade hoppat och stångats med öronen och utöver detta så fick man provsitta en traktor. En höjdardag för en snart femårig kille helt enkelt. Sambon har klippt gräs, jag har blivit pollenallergisk. M har tillbringat dagen hos sin kusin H och jag har varit på "Rengbågsmässa" i Eskilstuna med kören och sjungit.
Kvällen avslutades med att sambon var med två ungar på simskolan medan jag transporterade mig hemöver. Kvällsmacka med kaffe och lite mys i soffan innan det var dags för knoddarna att gå och lägga sig. Sitter nu och mobiliserar lite kraft för att eventuellt orka plocka ur diskmaskinen men tror att jag lämnar den till imorgon.

Veckan som kommer blir väl intensiv igen. Full rulle imorgon då det är intervjuer för vår nya kollega samt fixa allt efter förra veckan som är liggande. Utöver detta ett och annat eftersläpande besök. Tisdag ska jag till Örebro för sista gången och föreläsa och onsdag och torsdag är vi enbart två på jobbet igen. Det är så härligt att känna att man lever.
Veckan därpå är det Kristi flygare och då ska jag vara långledig fyra dagar och jag längtar. Har inte bestämt vad vi ska göra men ta det lungt och sova länge ingår i planerna.


Sorg........

Idag går mina tankar iallafall till de på jobbet som förlorat en kollega hastigt och utan föraning.
Med stor chock så fick vi igår veta att denne person hade valt att avsluta sitt liv i förtid.
Vad kan man säga om det....finns inga ord.
Som tur är stöttar de varandra i den svåra stunden och för dennes skull hoppas jag att denne har fått ro.
Till anhöriga finns inget man kan säga som lindrar chocken, sorgen eller ilskan.
På måndag hoppas jag att det flaggas på halvstång på jobbet iallafall.



Gaaaaaahhhhhhh.......varför kan man inte bara få lite lugn och ro......livet är fanimej inte rättvist

Är det så att nån där uppe tycker att vi har det för bra i vår familj och beslutade sig för att va fan nu har de börjat må lite för bra igen så nu jäklar ska jag hitta på nå´t så att de inte tror att de är nå´t.
Jag börjar bli så jäkla trött på att det alltid händer något negativt. Har man nån krona över så tro inte att man får behålla den. Så fort något bra inträffar måste det hända något trist så att man inte kan njuta av det. Så fort nå´t är bra så dras mattan undan och jag börjar bli jävligt trött på det. Jag vill ha lugn och ro och kunna njuta av att livet faktiskt är bra på det stora hela men det är inte så lätt just nu.
Senaste smällen i familjen är att sambon fått sparken pga av finanskrisen och får sluta med omedelbar verkan.
Varsågod och grattis på födelsedagen.
Så nu är det tillbaka på ruta ett som vi var på för cirka tre-fyra år sedan och jag vet att vi fixar det men varför kan inget gå vår väg nån jäkla gång??????
Inte för att jag vill vara otacksam för jag har mycket att vara tacksam för men nu får det fanimej räcka. Kan nån annan familj ta lite skit och låta oss vara ifred. Det är inte mycket jag begär men lite andningsrum mellan smällarna tack. Vet  inte om nästa smäll är den som gör att man går under.
Hur mycket ska en familj orka innan det inte går mer??????
Jag vet ju att det säkert kommer att fixa sig denna gång också eftersom han är driftig när det gäller men va fan....livet kändes så bra just nu och vi var på rätt väg banne mig.
Just nu känns det piss och inte blir det bättre av att man jobbar med neurotiska personer som anser att lite snuva eller lite ångest är en världskatastrof som helst skulle ha åtgärdats innan det hände.
Det är inte lätt att vara positiv, inspirerande och proffessionell när ens jag bara skriker inombords.......
Ryck upp dig för helvete och sluta gnäll.



RSS 2.0